De löser sig
När man ligger hemma och är sjuk och det för en gångs skull känns som att tiden tar myrsteg fram så har man ganska mycket tid på att bara tänka på allt som man inte kanske har så mycket tid på att tänka på annars när livet går i 500 km/timmen.
Och just nu sitter jag här i min soffa, hör hur herr arnes gata blåser bort, dricker en kopp te ihop om att det skall göra det hela bättre och lyssnar på min november spellista på spotify som egentligen är nästintill deprimerande men lyssnar ändå.
Varken vädrete eller spellistan gör det hela bättre i alla fall, men jag tror man måste tänka på sånt man inte skall tänka på ibland faktiskt.
Ställa sig själv några riktiga tankeställare, så att man inser verkligheten.
Att ibland tar livet en annan väg än vad man hade tänkt sig.
Detta kanske inte var så man hade planerat livet för några årsedan när man drömde sig fram i framtiden.
Men hur roligt hade det egentligen blivit om allt hade blivit som man hade tänkt sig?
Tänk så mycket man hade missat och inte varit med om då.
Jag är jätte tacksam för att livet har blivit så bra som det har blivit. Sen att man har tappat folk längs vägen genom alla åren tillhör livet, det man har förlorat har man fått igen sen längre fram.
Man skall hålla hårt i det som man vill ha kvar och kämpa för det som är värt att kämpa för.
Nu känns det som jag har funderat och tänkt klart för idag.
Vill inte skapa för många frågetecken för mig.
Räcker med dom jag har.
Och just nu sitter jag här i min soffa, hör hur herr arnes gata blåser bort, dricker en kopp te ihop om att det skall göra det hela bättre och lyssnar på min november spellista på spotify som egentligen är nästintill deprimerande men lyssnar ändå.
Varken vädrete eller spellistan gör det hela bättre i alla fall, men jag tror man måste tänka på sånt man inte skall tänka på ibland faktiskt.
Ställa sig själv några riktiga tankeställare, så att man inser verkligheten.
Att ibland tar livet en annan väg än vad man hade tänkt sig.
Detta kanske inte var så man hade planerat livet för några årsedan när man drömde sig fram i framtiden.
Men hur roligt hade det egentligen blivit om allt hade blivit som man hade tänkt sig?
Tänk så mycket man hade missat och inte varit med om då.
Jag är jätte tacksam för att livet har blivit så bra som det har blivit. Sen att man har tappat folk längs vägen genom alla åren tillhör livet, det man har förlorat har man fått igen sen längre fram.
Man skall hålla hårt i det som man vill ha kvar och kämpa för det som är värt att kämpa för.
Nu känns det som jag har funderat och tänkt klart för idag.
Vill inte skapa för många frågetecken för mig.
Räcker med dom jag har.
Kommentarer
Trackback
