Emma Arneson

Med tårarna rinnandes på min kind och ögonen fyllda med ännu mera tårar som är beredda på att rulla ner, sitter jag just nu och skakar av frustration och med ett hjärta som det gör ont i.
Allt känns så verkligt, som jag satt i klassrummet med dom.
Som jag såg och upplevde allt dom upplevde.
"Tusen gånger starkare" måste vara år tvåtusentios bästa svenska film.
Fruktansvärt gripande, vill inte ens tro att detta kan hända.
Att vuxna människor, lärare, kan blunda så för sanningen.
Dom man litar och tror man har stöd ifrån kan göra så emot sina elever.
Att man kan göra en sådan stor skilland mellan tjej eller kille.
Att en lärare kan utnyttja en elevs förmåga och sedan vända det till något negativt och samtidigt förnedra denna människa så på samma sätt.
Jag är i chocktillstånd.
Och kommer säkerligen vara det tills imorgon.
Helt tagen av hela filmen, det negativa och det positva.
Jag blir lycklig när jag ser att det finns så starka människor som Sagas karaktär.
Och att även dom fegaste tillslut kan stå upp.
Många blandade känslor ger denna filmen, men om jag skall se den igen.

Ett litet minus som jag störde mig på kopiöst mycket, läraren har samma kläder på sig rak igenom hela filmen!

 Fem av fem möjliga!